Tour de France (10 dagar med bil)

Vi startade i tidig gråmulen och kall gryning vår färd till Frankrike. Redan på färjan fick vi dock en glimt av solen och kunde snabbt drömma oss söderut. Det var endast 12 grader trots att det var i slutet av maj månad.

Ibland  bryts det något monotona danska landskapet av härligt gyllengula rapsfält. Vi känner doften även inne i bilen. Regnskurarna avlöser varandra på vår färd genom Danmark. Även i Tyskland är fälten härligt gula och doftande. Nu måste man försöka att få öronen att vänja sig vid det tyska språket eller kanske snarare hjärnan.

90 % av alla svenska bilar viker av mot bordershopen i Puttgarden och resterande 10 % kör av mot Bourg eller mot Kalles Gränsshop strax innan Heiligenhafen. Kalles Gränsshop har vi inte sett tidigare. Snart är vi den enda svenska bilen på motorvägen. När vi passerat Fehmarnsund-brücke börjar solen verkligen att skina. Härligt, trots att vi sitter i bilen! Det tyska motorvägsbygget har nu avancerat ända fram till krogen Zum grünen Jäger. Det är suveränt för vår del som skall susa genom Tyskland så snabbt som möjligt. Som vanligt är det kö utanför Hamburg. Finns det något tristare?

Efter att ha passerat Hamburg viker vi av mot Bremen eftersom vi planerat första övernattningen till någonstans i Belgien. Efter massvis av vägarbeten och tjogtals av köer samt lyckan att ha slingrat oss igenom Ruhr-området utan alltför många felkörningar passerar vi äntligen belgiska gränsen. Vi hamnar i Eupen. Det är konstigt så fort man lämnar Tyskland så lämnar man också alla små mysiga Gasthaus, som det finns så gott om i alla tyska småbyar. Vi är trötta, hungriga och griniga efter en hel dag i bilen och hamnar därför på närmaste näringsställe som visar sig vara en pizzeria. Den gamla delen av Eupen med kyrkan är mycket trevlig att strosa genom. I den här staden förstår man både engelska, tyska och franska. Det är bara att välja!

Vi fortsätter vår färd i regn och blåst, temperaturen är 11 grader. Siktet är nu inställt på Champagne, alltså distriktet. Motorvägarna utanför Liège är fruktansvärt dåligt underhållna. Ginsten blommar dock vackert och gult längs med motorvägarna. Gult är helt klart vårens blomfärg. Dock har väl mimosan på Rivieran  redan blommat ut. Vägen mellan Liège och Luxemburg är underbart kuperad och allt är vackert och grönt och gult. Det kan inte vara annat så som regnet öser ner. Temperaturen 9 grader!!!!!!

Somliga vägar i Belgien är lika raka som i Finland och man kan se hur långt som helst. Mycket vita kor ser vi. Är det möjligen Belgian Blue?

Det verkar som man reparerar alla motorvägarna samtidigt för det är gatuarbeten överallt. Vi kör genom Ardennerna, men vi ser bara kor inga hästar.

Vive la France! Vi passerade gränsen ca 2 timmar efter att vi lämnat hotellet i Eupen. Genast blev vägstandarden mycket bättre och det slutade även att regna och solen tittade nästan fram. Vi kunde lyssna på radiokanalen Nostalgie igen, där de spelar mycket gamla godingar. 

Vägkrogarna är inte alltid så trevliga och expediterna inte alltid så charmiga och det är dessutom hutlöst dyrt. Vägen genom Picardie är dock betalväg, vilket innebär inte så mycket trafik och mycket bra väg. Nu börjar vi närma oss Champagne och vi börjar se vinfält. Vi har siktet inställt på Charly-sur-Marne, där vi skall besöka ett champagnehus. Här arbetar 15 personer och alla druvor plockas för hand. Här tillverkas 400.000 flaskor om året. Vi får en trevlig rundvandring samt en härlig provning. Det är synd och skam att behöva spotta! Här ser vi trevliga bubblor i glaset samt känner lite krusbär och en del brödtoner. Det blev tyvärr lite ont om tid, då ägaren skulle iväg till Hong Kong för en vinmässa.

Vi kör vidare mot Epernay. Landskapet är backigt och trevligt. Man anar inte att det finns så många champagnetillverkare. Vinstockarna är låga här, klippta ner till 1/2 meter ungefär. Detta på grund av att området är ganska kallt och all värme kommer från jorden. Vi kör mot Reims (den vackra katedralen ser vi bara i fjärran) och stannar i Rilly-la-Montagne, där nästa champagnehus som vi skall besöka finns. Vi får bo i deras fina "Gite" med all utrustning. Här finns också en liten butik, där vi köper en flaska jordgubbsvin för sommarens desserter. I denna by finns ingen krog, helt otroligt! Vi får alltså laga mat själva, men det uppvägs mer än väl av en flaska champagne från madame.

Det här vinhuset startade sin verksamhet 1956 och är på 13 ha. Här tillverkas Premier Cru champagne. 17 % av hela arealen i Champagne är Premier Cru. Vinhuset tillverkar 150.000 buteljer per år. 4000 kg druvor blir 2.500 liter must, vilket ger ca 2.000 liter vin i den första pressningen. En del av vinet lagras faktiskt på ekfat och det blir ungefär 400 flaskor av det. Man använder aldrig nya ekfat. Här arbetar hela familjen (6 personer) med champagnetillverkningen. Enligt uppgift exporteras totalt 1.136.000 liter champagne till Sverige per år.  I Champagne är endast tre druvor tillåtna, Chardonnay, Pinot Meunier och Pinot Noir. Vi fick här en trevlig rundvandring i  källaren och ute på fälten. Vi träffade även grundaren till detta champagnehus, som dock skulle iväg och dansa med sin fru (74 och 72 år gamla) på söndagseftermiddagen.

Champagne tillverkas alltså av både gröna och röda druvor. Det får bara kallas champagne om det kommer från Champagne. Alla andra viner får bara kallas mousserande, men kan vara fantastiskt goda i alla fall. I Frankrike har man ingen alkoholskatt, lyckans ostar, eller som man uttrycker det på skatteverket i Ludvika "skattesatsen är noll"!!!

Vi far vidare mot nästa mål, som är Beaune i Bourgogne och vi har bokat bord på le benaton (tel. 03 80 22 00 26), som är vår favoritkrog där. Efter ett antal läckra små aptitretare startar vi med en snigelsoppa, väldigt elegant serverad och mycket delikat. Efter detta väljer vi en marulk med musslor och spenat. Spenaten får vi i en liten trevlig gjutjärnsgryta vid sidan. Naturligtvis dricker vi en god vit Bourgogne till fisken. Som mellanrätt får vi välja på några små ostar eller "fromage blanc", vilket är en färskost som man äter med sked i djup tallrik. Nu kommer höjdpunkternas höjdpunkt. Desserten!!!!  Jordgubbar och hallon med en kräm av mascarpone utblandad med oerhört lite vaniljkräm. Mums! Till kaffet får man också små goda läckerbitar. På vardagarna kan man här äta en "Torgmeny" för € 22. Bättre än så här kan man inte äta i Bourgogne enligt vår mening.

Vill man bo finare och med luftkonditionering får man ta in på La Poste eller Le Cep i Beaune. På både Bretonnière och La Poste finns en stängd parkering, vilket vi uppskattar mycket. På Le Cep tar de hand om bilen åt dig och man har ingen aning om vart den tar vägen men den brukar komma tillbaka hel och snygg. Våra leverantörer i Bourgogne skall vi besöka på vår färd tillbaka till Norden.

Vi fortsätter vår färd mot Lyon och vidare söderut mot Medelhavet. Vi skall besöka vår leverantör i Bandol, nämligen Lafran-Veyrolles, vars fantastiska röda viner vi köpt under ett antal år. Vi har bokat rum på ett litet hotell Le Castel Lumière en bit upp i bergen i den lilla medeltidsbyn le Castellet. Det drivs av en trevlig ung familj med lille sonen Elliot. Hotellet har mycket trevlig design och är väldigt mysigt. Även byn är oerhört charmig med mycket konsthantverkare och restauranger. Här bor endast 200 personer, men det finns 150 affärer. Tyvärr var hotellets restaurangen stängd just den dagen vi kom och vi fick istället besöka en italiensk krog. Jag tror sällan vi fått så mycket mat som vi fick där. Förmodligen är hotellets mat betydligt bättre.

Hos Lafran-Veyrolles måste vi träna vår franska, men det går bra och vi provar de nya årgångarna av både vitt, rosé och naturligtvis rött. Vinerna här är fantastiskt goda och är så kraftiga att man kan spara dem många år, lika väl som man kan dricka dem idag. I Bandol är det till största delen druvan Mourvèdre i de röda vinerna. Årgång 2004 av det röda vinet Tradition skall buteljeras i juli månad efter att ha lagrats på fat under nästan 2 år. Lafran-Veyrolles har fått många fina utmärkelser för sina viner i Concours Général i Paris och i Guide Hachette. Även rosévinet är oerhört gott, trevligt och elegant, men tyvärr för dyrt för Sverige. Efter besöket hos Lafran-Veyrolles  kör vi ner mot Medelhavet för att åtminstone få insupa lite havsluft innan vi åter vänder bilen för färd norrut.

Det är inte alltid så lätt att finna rätt väg på alla småvägarna runt om Lirac i Rhônedalen, trots att vi varit här så många gånger, men efter lite cirklande hit och dit ser vi skylten Château le Devoy Martine. I närheten ligger även den gamla medeltidsbyn Saint Laurent des Arbrès, där vi ofta övernattat.

Här träffar vi monsieur Lombardo och ännu en gång får vi användning för våra franska språkkunskaper. Här får vi smaka på de nya årgångarna.Nu för tiden gör man även ett ekfatslagrat rött vin "Circius" (namn efter mistral-vinden). Här i Lirac använder man sig av följande vita druvor: Grenache Blanc, Clairette, Bourboulenc och Roussane. De röda druvorna är: Grenache, Syrah, Cinsault och Mourvèdre.

Ännu blommar inte solrosorna i södra Frankrike, men så här fantastiskt vackert är det med ett blommande solrosfält. När vi besöker Lirac brukar vi nu för tiden övernatta på La Bégude Saint-Pierre i närheten av Pont-Du-Gard. Det är ett gammalt posthus från 1600-talet charmigt ombyggt till hotell. Hotellet har pool och härlig trädgård samt inte minst mycket god mat och stor vinlista med bl a viner från Château le Devoy Martine. Det är väl värt ett besök! När man är här i närheten kan man även passa på att besöka Tavel (känt för sina roséviner), Baumes des Venice (känt för sina dessertviner), Câteauneuf-du-Pape och Avignon.

Här finns också mycket fruktodlingar överallt och när vi kommer till Emmanuel Darnaud i La Roche de Glun i Crozes-Hermitage blir vi inbjudna att plocka läckra och söta körsbär i hans vingård. Även här får vi träna våra språkkunskaper, när vi provsmakar Emmanuels fantastiska viner, som säljer slut så fort de är buteljerade. Här har vi trevligt och soligt väder, men tyvärr mycket blåst, vilket oroar Emmanuel en del eftersom vinrankorna lätt kan brytas. Det har faktiskt blåst här i flera veckor, berättar han. Druvorna som används här är Syrah till 100 % för de röda vinerna och Marsanne och Roussane för de vita. Det är inte så glassigt som vi tror i Sverige att ha en vingård. Det är bönder som arbetar hårt oavsett vad man odlar.

På många mindre vägar i Frankrike speciellt i kurvor ser man ibland svarta figurer som står vid vägen, vilket betecknar att här har det skett en dödsolycka. I vissa kurvor står det massvis med figurer och även mindre figurer som betecknar barn. Det känns lite otäckt att se dem, men man tar det lite lugnare i alla fall. 

Något annat som också är speciellt för Frankrike är dessa bruna filtar som de bäddar med på många hotell. Har man aldrig hört talas om påslakan? En annan sak: På franska bensinstationer är det förbjudet att köpa vin mellan kl. 22.00 - 06.00!!!!!!!!

På Hotel le Dracy (nära Chalon sur Saône) kan man mycket väl övernatta om man är i Bourgogne. Rummen är mycket trevliga med en ovanlig och fräsch badrumsinredning.  Swimmingpool har de också om det händelsevis skulle vara varmt.

Vi är nu på väg till Rully för att träffa Jean-Claude Brelière och hans hustru Anna. Vi traskar ner i Jean-Claudes nästan 300 år gamla vinkällare. Här ligger alla hans barriquer. Även hans viner är precis som vi tyckt tidigare fantastiskt goda och han är som många andra mycket nöjd med årgång 2005. Här är druvorna naturligtvis Chardonnay och Pinot Noir som överallt annars i Bourgogne. 1983 övertog Jean Claude sina föräldrars vingård som de startade redan 1948. Vingården är på 7, 4 ha och producerar ca 43.000 flaskor årligen. Hälften är Chardonnay och den andra hälften Pinot Noir.

Här nedan ser man hur fantastiskt vackert det är i Bourgogne. Den här gången hann vi inte med att besöka Christiane Bachey-Legros i Santenay, men det får bli hennes tur nästa gång. I fjol besökte vi däremot Chassagne-Montrachet just under skörden och det var oerhört intressant. Härifrån kommer ju också fantastiska viner om än något dyra.

Santenay är den sista byn i södra Côte d'Or i Bourgogne. Domaine Bachey-Legros daterar sig från början av 1700-talet. De äldsta vinrankorna är 80 år gamla. Det är Christiane som äger och sköter vingården tillsammans med de två sönerna. Vingården är på 16 ha. Vingården  är i stort sett ekologisk även om de inte har något certifikat. Här tillverkas både röda och vita viner. Christiane har vinfält både i Santenay och Chassagne- Montrachet.

Efter besöket i Bourgogne far vi vidare till Alsace. När man kommer dit känns det nästan som att komma hem. Det är fantastiskt trevligt att fara runt och provsmaka vin i de vackra blommande byarna mellan Rhen och Vogeserna. Man blir i regel väldigt väl bemött överallt. Alsace har ju en brokig historia och har i omgångar tillhört Tyskland och Frankrike. Man började odla vin här redan på 1600-talet, men det var inte förrän  efter andra världskriget som vinodlingen kom igång i någon större skala. Det finns mer än 9.000 vingårdar bara i Alsace och stilen på vinerna skiljer sig ganska mycket från norr till söder. Vi bor oftast på Hotel le Schoenebourg i Riquewihr eftersom de har ett alldeles utmärkt kallt garage, eftersom vi ofta har vin i bilen. Dessutom är det mycket trevligt och välplacerat om man skall fara runt i Alsace. Man kan också äta gott på Auberge de Schoenenbourg, som har en stjärna i Guide Michelin. Det är dock tämligen högtidligt där och de uppskattar inte att man klagar om det är grus i soppan. Maten är naturligtvis mycket god som på alla en-stjärniga krogar.  Vår favoritkrog i Alsace har vad vi vet ingen stjärna i Guide Michelin men en fantastisk mat. Restaurangen ligger i Riquewihr och heter Le Sarment d'Or. Denna mysigt inredda restaurang har mycket  trevlig betjäning och fantastisk mat. Besök den men boka bord först! De har även ett antal hotellrum. Vill man äta riktigt lyxigt kan man åka till byn Illhäusern och besöka Auberge de L'Ill som har 3 stjärnor i Guide Michelin eller äta på den en-stjärniga krogen Table du Gourmet i Riquewihr. Men den här gången besöker vi bland annat en krog där takhöjden endast är ca 1.30 m. Alla gästerna får gå dubbelvikta, för att inte tala om alla stackars servitriser. Undrar vad svenska myndigheter sagt om detta?

Vi besöker familjen Engel på Domain Engel i Orschwiller och får testa alla de nya årgångarna, som alltid är lika goda. Ett besök i den trevliga byn Eguisheim finns också på agendan. 

I Alsace har ju vinerna oftast namn efter druvorna. De vanligaste är de ädla druvorna Riesling, Pinot Gris, Gewurztraminer och Muscat. Förutom dessa druvor finns det ett antal andra som t ex Sylvaner, Pinot Blanc och Auxerrois. Här odlas även den röda druvan Pinot Noir, men det blir inte lika gott som i Bourgogne.

I Alsace gör man även olika blandningar av de enklare vinerna, vilket då kallas Edelzwicker. Här tillverkas även det oerhört goda mousserande vinet Cremant d'Alsace. Skall ni resa runt i Alsace tag gärna med Håkan Nilssons fina bok "Provsmakning i Alsace".

Vi avslutar eller startar ofta våra bilresor hos våra goda vänner Hannelore och Ingo Dech på Hotel Gutshof  i Steinlah strax utanför Hildesheim. Detta trevliga ställe fann vi en gång för många år sedan i boken Links und Rechts der Autobahn, som är en fantastisk bra guide att ha vid bilresa i Tyskland.

Allt detta har vi hunnit med på 10-dagar. Vi rekommenderar dock ingen att göra om det på så kort tid. Ta god tid på er om ni skall fara ut med bil i Europa. Det är lättare att köra genom Tyskland och Frankrike på helgerna, då de flesta lastbilar står stilla. Det allra bästa är att ta biltåget i Hamburg och vidare ut i Europa, men då missar man Gutshof i Steinlah och dessutom är det ganska dyrt.

Platser som vi skulle ha velat stanna mycket  längre på är naturligtvis Champagne, Bandol med Medelhavet, Bourgogne, Hermitage och Alsace. Den här gången hann vi inte heller med att besöka våra vänner Lucas och Béatrice, Thomas, Arthur och Paul i Gaillac, Christiane i Santenay, Georg och Horst i Gols i Österrike, Susanne och Martin i Traben-Trarbach i Mosel samt Caroline och Jan Hendrik i Montalcino, men vi hoppas få tillfälle att göra fler bilresor i Europa snart. 

Eva och Svend

Tillbaka till första sidan